Brigad

En brigad (av italienska: brigata eller franska: brigade, kompani; möjligen ursprungligen av ketiskans briga, strid) utgörs av ett antal (ofta 2-4) bataljoner med ett eller flera understödjande kompanier samt tillhörande logistiska enheter, som ställs samman för en specifik uppgift. Styrkan variera i de flesta länder i storlek mellan 1 500 - 3 500 man (en svensk brigad omfattar däremot vanligen omkring 5 600 man).

En brigad är normalt mindre än en division och ungefär dubbelt så stor som ett regemente. En brigad leds normalt av en brigadgeneral eller överste.

Historik

Benämningen förekommer första gången under 1500-talet för att beteckna infanteriets stridsformering. Den spanska brigaden utgjordes av 4 eller 7 stora, kvadratiska slaghopar, tertior kallade, ordnade rutvis på tre linjer. Den nederländska brigaden, ordnad av Moritz av Nassau, utgjordes av 4 halvregementen om 500 man, uppställda rutvis på tio leds djup. Efter den senare ordnadd Gustav II Adolf den svenska brigaden, helbrigaden, om 2 000 man eller mera, bestående av två halvbrigader om 1 000-1 200 man ordnad i sex led. Under 1700-talet användes benämningen emellanåt, särskilt i Frankrike, för att beteckna ett antal bataljoner eller skvadroner, som tillfälligtvis förenats. Under franska revolutionen trädde benämningen halv brigad i Frankrike i stället för regemente, och under Napoleons tid förenades två halvbrigader till brigader, en enhet som även infördes i andra arméer.

Sverige

Det har tidigare funnits flera olika typer av brigader inom den svenska armén. En armébrigad uppgick till en personalstyrka om c:a 5 000 man. Brigaden var organiserad med stab, bataljoner och vissa friståendd kompanier. Vanligtvis bildade 3-4 brigader en arméfördelning.

Försvarsmakten avvecklade brigaderna som organisationsform genom försvarsbeslutet 2000. Under ett övergångsskede ersattes de av 1 mekaniserade divisionen, innan den nya organisationen med insatsbataljoner upprättades.

Infanteribrigad

Den vanligaste brigadtypen, infanteribrigaden, skulle utgöra ryggraden i invasionsförsvarett. Brigaden var utrustad och organiserad för strid i klimatet och geografin i de södra och mellersta delarna av Sverige. Infanteribrigaden var främst hjuldriven med visst stöd av banddrivna fordon. Brigaderna var under åren organiserade i olika brigadformer som: IB 49, IB 59, IB 66 samt IB 77. Under 1980-talet började en ny brigadtyp att utvecklas, IB 2000, vilken skulle mekanisera infanteriet. Brigadtypen var tänkt att vara operativ 2004, men avvecklades genom försvarsbeslutet 2000.

Norrlandsbrigad

Norrlandsbrigaden var i grunden en tidigare infanteribrigad som blivit utrustad och organiserad för klimatet och geografin i Norrland, bland annat var brigaden till största delen försedd med banddrivna fordon. Brigaderna var under åren organiserade i följande brigadformer: Norrlandsbrigad 63, Norrlandsbrigad 69R samt Norrlandsbrigad 85. Och under 1990-talet var det planerat att övergå till en ny brigadorganisation, NB 2000.

Totalt kom fem stycken norrlandsbrigader att sättas upp från och med 1963.

Mekaniserad brigad

En mekaniserad brigad var i den svenska armén en reducerad pansarbrigad organiserad med 60 stridsvagnar.

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslöt regeringen Bildt den 20 januari 1994 om att införskaffa 120 stycken Leopard 2 Improved (Stridsvagn 122) med option på 90 stycken vagnar samt leasing av 160 stycken Leopard 2A4 (Stridsvagn 121) från Tyskland. MekB 19, PB 9 och PB 8 skulle i nämnd ordning tillföras Stridsvagn 122. För att PB 8 skulle tillföras Stridsvagn 122 krävdes dock att Sverige utnyttjade optionsrätten på de resterande 90 vagnarna. Dock så var inställningen negativ inom armén till att Sverige över huvud taget skulle komma att utnyttja optionsrätten, vilket medförde att PB 8 valde att enbart gå vidare med Stridsvagn 121.

Pansarbrigad

En pansarbrigad var i den svenska armén en brigad organiserad med 72 stridsvagnar. Exempel på pansarbrigader är PB 8 och PB 26. Pansarbrigaderna fanns i brigadorganisationerna PB 43, PB 49, PB 58, PB 63, Pansarbrigad 63R, Pansarbrigad 63M och Pansarbrigad 90. 1998 omvandlades de sista Pansarbrigaderna till Mekaniserade brigader.

Övriga brigadtyper i den svenska armén

Under första hälften av 1900-talet fanns brigader organiserade som motorbrigad, cykelbrigad samt kavalleribrigad. I 1941 års försvarsutredning föreslogs det att tretton brigader skulle uppsättas. Förslaget byggde på samma princip som vid uppsättningen av fältregementen och dubbleringsregemnten, det vill säga ordinarie nummer plus 30. Dock så kom endast fem brigader att sättas upp. I samband med försvarsbeslutet 1948 renodlades armén till två brigadtyper, infanteribrigad samt pansarbrigad.

Marinens kustartilleribrigader

Den enda svenska brigadtypen utanför armén var marinens fem kustartilleribrigader (KAB 1, KAB 2, KAB 3, KAB 4, KAB 5), som dock var mindre till storleken än arméns brigader. Kustartilleribrigaderna avvecklades tillsammans med Kustartilleriet år 2000.

Denna text är uppvsfri.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Brigad