Boris Hagelin

Boris Cæsar Wilhelm Hagelin, född 2 juli 1892, död 7 september 1983, var en svensk företagare och uppfinnare av krypteringsmaskiner.

Boris Hagelin föddes i Hadschikent utanför Gjandzja (då Elisavetpol) i dagens Azerbajdzjan som son till svenska föräldrar, med anledning av att hans far Karl Wilhelm Hagelin (1860-1955) arbetade för Nobel-företaget Branobel i Baku. Boris Hagelin gick i skola på Lundsberg, tog studentexamen 1910, och studerade därefter maskinteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, där han tog examen 1914. Hagelin var därefter anställd vid ASEA 1915-1920 och vid Standard Oil Co. of New Jersey i New York 1921.

Fadern Karl Wilhelm Hagelin, som återvände till Sverige efter ryska revolutionen 1917, var delägare i Arvid Gerhard Damms företag Aktiebolaget Cryptograph, som hade bildats för att marknadsföra kryptografiska rotormaskiner baserade på Damms patent från 1919. Boris Hagelin placerades 1922 i företaget för att bevaka familjens investeringar. 1925 tog Hagelin över ledningen av företaget (efter att Damm flyttat till Paris), som 1932 omorganiserades som AB Ingeniörsfirman Teknik (efter att Emanuel Nobels ättlingar ej längre ville vara delägare efter dennes död 1932) och 1940 bytte namn till Aktiebolaget Cryptoteknik. Företaget fanns vid denna tid på Luntmakaragatan 14 i Stockholm. Hagelins maskiner hade vid denna tid konkurrens av Arthur Scherbius Enigmamaskin, men sålde bättre.

Vid början av andra världskriget flyttade Hagelin från Sverige till Schweiz via Tyskland, och medförde ritningar för företagets senaste kryptomaskin. Väl i Schweiz återetablerade han sin verksamhet där; det existerar fortfarande i form av Crypto AG i Zug, som Hagelin bildade 1952. Konstruktionen var liten, billig och hade en medelhög säkerhetsnivå, och Hagelin lyckades övertyga USA:s militär att anamma den. Tiotusentals maskiner såldes, och Hagelin blev tack vare detta förmögen.

DENNA TEXT ÄR UPPHOVSFRI ÄR HÄMTAD FRÅN VIKIPEDIA.

Chiffersystem MGB

Chiffreringsapparat m/40

Tc 95481

Senare M3858-201010

Tillverkarens beteckningar: C-38, C-38S, C-38SX

Museet har C-38SX versionen

Chiffreringsapparat m/40 används för lokal (off-line) chiffrering av meddelanden. Nyckelinställning skedde manuellt. Utskrift av chiffer- eller klartext (KX) skedde på pappersremsa. Chiffernycklar distribuerades centralt.

Sekretess

Låsnycklar och chiffreringsapparat var hemliga och skulle hanteras i enlighet med gällande bestämmelser för hemlig material. IMGB är fortfarande hemlig.

Publikationer

Handhavande IMGB (instruktion för maskinchiffer gemensamt typ B)

Tillbehörslista M7777-108090

Serviceinstruktion, Reservdelskatalog, över chiapp m/40

Tekniska data

Mått (B x H x D) utan väska 180 x 140 x 85 mm

Med väska 200 x 150 x 95 mm

Vikt utan väska 2,5 kg

Vikt med väska 3,1 kg

Specielle tillbehör

Chiffreringsapparat m/40 skulle förvaras och transporteras i speciell väska Tc 82140
(F1080-082140).

Apparaten var försedd med bärrem Tc 81156 (F1080-081156).

Till apparaten hörde två låsnycklar för yttre lås samt två låsnycklar för inre och yttre lås.

I apparaten förvarades följande: Tc 82139 (F2668-000568) fodral för färgrulle (1 st) innehållande

Tc 29175 (F2668-000569) fem st färgrullar.

Tc 83416 (F1080-083416) ett st oljebehållare med smörjpinne.

Tc 66101 (F2668-000567) klack 10 st.

Tc 83415 (F1080-083415) ett st klackflyttare.

Tc 66098 (F2668-000563) två st kombinationslinjal svart.

Tc 661 76 (F1080-066176) ett st kombinationslinjal vit.

M6170-021010 ett st pincett 110 mm.

Tc 29177 (F3936-990189) tv st pappersrulle 10 mm x 90 m.

Text och foto: Mats Nässert ©